Vad är det att vila?

Troligtvis finns det lika många svar på den frågan som det finns människor, men sann vila är det först när det är vila till ande, kropp och själ. Lugn i själen, frid i anden och en kropp utan stresspåslag ger ett trivsamt tillstånd. Det är vägen dit som kan vara lite svår att hitta.

Redan i några av bibelns första kapitel ger Gud en vägledning
genom att gå före och visa vägen. Han jobbade på med att skapa
en fantastisk skapelse och när det var klart tog han sig en vilodag och njöt av den.

Han statuerade ett bra exempel som han sedan lyfte fram i ett
av buden: ”Tänk på vilodagen så att du helgar den.” Att helga
betyder att avskilja åt Gud. Han älskar oss, våra nära och kära
och vill att vi ska må bra. Han vet att ett allt för högt tempo är ohållbart i längden så en dag i veckan vill han ge oss lite extra kraftpåfyllnad. Han vill ge oss sin närvaro genom sitt ord, tid för gemenskap men också att utan stress njuta av den vackra
skapelse han gjort.

Att låta söndagarna bli dagar där gudstjänst, församlings-
gemenskap, familjetid och ”skapelsetid” får utrymme, är klokt,
för då fylls kraftdepåerna på. Det är annars så lätt att dras med
i alla måsten och till slut hittar man inte av och på knappen till ekorrhjulet som snurrar allt snabbare. Jesu ord: ”kom till mig, alla
ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila”,
gäller fortfarande. Vi bara glömmer att villkoret är tydligt:
Kom till mig…

Var välsignade!

Mita